Min anteckningsbok börjar bli full
och den är mest full av tanskespår som inte vill sig och ofullständiga stycken, en sida med uppradade böcker att köpa, en med saker att göra om man har tid över, en inklämd anteckning om ställen jag vill åka till just nu av olika anledningar och om det inte vore så att jag mest av allt vill till Gbg och saker som
"Åååååh!" suckar V demonstrativt i rummet en bit bort, hon kallar dagen "olön" och jag känner precis likadant fast tystare
Grekiska stället
När Timbuk spelar är det bästa när Mapei får göra sitt, när Elin sätter varje rad i Alla vill till himmelen och Östblocket medverkar på extranumret.
Om jag fick omge mig av
Under min tid på Bergsgatan har jag fått post en gång; vykortet från Linnea gjorde mig gladare än
Och jag tycker verkligen om och uppskattar vackra saker på ett sätt som jag haft svårare att stå för tidigare. Erik fick iitalakaffemuggar av mig i 31årspresent, något som jag inte tycker det känns underligt alls att lägga pengar på. När man har dem. Annars är den starkaste känslan efter helgen precis den vanliga; det finns egentligen inget vettigare för mig att lägga pengar på än konserter & resor.
Känner igen känslan av avslut men vet inte vad jag ska relatera den till
(Morgonpromenad till jobb)
Tog vägen förbi Folkets park istället för torget och möter på vägen en man med rosa skjorta och jättemustasch på väg hem från affären med ett paket Zoega's under armen, en liten kille med stubb som tränar mycket fokuserat på att lära sig cykla utan att hålla i styret, en svensk städerska - för ja, det sticker ut här - med sin vagn, en pappa med en av de här köpenhamnscyklarna som blivit populära här, en man på en byggnadsställning som sitter med dinglande ben och pratar med mannen på våningen nedanför. Slås av att allt är så lugnt och stilla.