Låsning
Fast att Hammarkullekarnevalen börjat och Lina & Claes redan är där ute kommer jag mig inte för att röra på mig. Fastnat och orkar inte någonting fast jag vill, det finns liksom en lika stark nedtryckande kraft som uppåtkraft som gör att det hela hamnar på noll. Jag tycker att jag själv är läskig men är nog bara trött och psykiskt stressad. Man måste inte åka till Hammarkullekarnevalen. Man måste inte ens vilja åka till Hammarkullekarnevalen. Problemet är att jag v i l l men ändå inte kan röra mig. Till slut släpper det. Jag tar cykeln till Gamlestadstorget och hoppar på en vagn ihop med tusen andra människor, solen skiner och allt är ju faktiskt bra. Förstår inte när det där händer, dagar när jag tycker att jag flänger, trycker in saker och samtidigt känner att jag är totalt overksam. Det är bra med människor som Lina och Claes som man kan skicka ett sms till om den verkliga anledningen till att man är försenad och sedan vara trött och sig själv med.
Pratar med Erik som varit ute och paddlat kajak och bestämmer att vi ska hem till Per och äta med honom och Anton för att hinna till Vidyas spelning. Jag ska bara hem om, det är nödvändigt att landa lite & vara själv. Skriver och tänker och börjar gå in i fastna-tillståndet igen och undrar vad det är som är fel på mig. Måste till slut byta kläder för att lura mig själv till nyladdning. Efter maten går vi till Win-Win där det är textival och jag ser mig själv köpa grön cider och hallonbåtar i baren i något försök att hjälpa upp dagen med en sockerkick. Vidya-Liselotte sjunger och gör sin grej och vi pratar en massa pepp efteråt och sedan promenerar jag & E halva vägen hem och småpratar och det är förmodligen den bästa stunden av allihop av den enkla anledning att jag känner att jag fungerar.