Söndag

Det är lite som att vara utomlands.
Trädgårdarna är fullsmockade av intryck; allting står i full blom, det är tokigt mycket hortensior, prästkragar och tistelbollar, vinbärsbuskarna tyngs ner, squashen frodas i vänstra grannens kompost. L:s mormor tittar förbi, hon har fått höra nu att vi faktiskt köpt koloni och letat sig hit. Jag står klädd i ett avklippt linne och förre ägarens gardin virad runt höften men det är inte sånt man reagerar på här. Fortsätter måla en stund och går sedan bort till henne för saft och en pratstund. Vi har aldrig pratat förr. På den inglasade verandan ligger ringblommor som hon ska göra olja av. Hon har massor efter att ha sått palsternackor i gammal jord och tusen orangea blommor kom upp istället.

Sedan visar hon mig secondhandaffären på området. Utvecklingsstörda som driver ett ställe med avlagda grejer och våffelservering. Bredvid ligger en bokstuga där man kan sitta och läsa. Mannen som är där presenterar sig som gräsklippare, konstnär, ingenjör och tidigare hippie (”hellre ett barn med åttio kvinnor än två med samma”), har bar överkropp som exponerar en rejäl mage kombinerat med vitt långt hår och skägg. Han tar fram ett anteckningsblock när vi kommer och ändrar besöksstatistiken från noll till två. De ska precis stänga, vi har inga pengar med oss men det spelar ingen roll – klart vi ska in och titta. Krukorna kostar en krona styck och pinnstolarna tjugofem, jag lovar att komma tillbaka.

Pular vidare i stugan och då kommer grannen. Han har varit iväg ett par dar på Flatön för att hälsa på en kollega från tiden innan han blev pensionär, ta sig ett par järn och sjunga visor. K är gammal sjöman och har Australien och ett fartyg tatuerat på armen. Nu bor han i sin kolonistuga, har blivit klematisfreak på äldre dar som han säger. Vi pratar en stund. Det gör vi ofta. Lite om äppleträd, jobb och livet; sen fortsätter han med sitt och jag med mitt.

En egen värld är svårt att hävda att det är, den ligger ju här inbakad i stan. Men det är de där mötena, de oväntade och de fördjupade, som gör det så likt att vara annanstans.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback