Med individen som utgångspunkt
"Lisa och Linus är i 25-årsåldern och nyblivna föräldrar. De medverkar i ett program i SVT, där en psykolog och en coach hjälper par att hitta en fungerande relation. Deras bebis skriker, de är trötta och slitna och hade inte förväntat sig att det skulle vara så svårt att vara föräldrar som det faktiskt är. De är rädda att tappa bort sig själva när de ständigt fokuserar på barnet.
Trots att både Lisa och Linus beskriver samma problem så får de helt olika råd. Mamman uppmanas att acceptera att det är jobbigt att vara förälder och att hon får tid för sig själv senare. Pappan uppmuntras att inte glömma bort att ”bara vara Linus”, prioritera egen tid och träffa polarna. Programledarna påpekar själva att det kanske inte är så politiskt korrekt, men motiverar det med att de utgår från Lisas och Linus individuella behov.
– Men man missar att individen inte är en fristående punkt, utan vi påverkas alla av kön, klass, ras och etnicitet. Genom att låtsas att detta inte finns blir det svårt att se hur det påverkar relationen. Kön försvinner inte för att vi blundar för det, säger Sara Eldén.
Verktygen som paren får använda för att nå målen presenteras som könsneutrala. Men i praktiken får kvinnorna vissa övningar och män andra. Lisa får till exempel i uppgift att sitta i ett träd i skogen och lära sig ordlös kommunikation, för det är det man har med bebisar.
Linus får däremot belöna sig själv med en tiokrona varje gång han struntar i att göra någon typisk föräldrasak, som att hoppa över att dammsuga fast det är smutsigt. Pengarna får han sedan använda till att dricka öl med kompisarna.
– Kvinnorna uppmanas att söka lugn inåt och att fokusera på barn och hem, medan männen ska vända sig ut i samhället mot offentligheten."
________________________________
DN 2009-09-21. Sociologen Sara Eldén har doktorerat på hur man lyckas som par enligt populärterapin.