Vardag
Kan tycka att det är svårt att svara på frågan om vad vi gör om dagarna. Vad är det vi gör.
Vi har lyxvardag men ändock vardag. Lagar mat. Diskar. Torkar av ökendamm. Dricker kaffe.
Vi beställer hem dumplings som vi äter ihop med öl vi köpt hem i svarta plastpåsar från Massouds.
Det är ett enkelt liv. Udda till den grad man själv vill ha det, vanligt på väldigt många vis. Det är nog det som är vårt Kairo, att det inte är antingen eller. Går man till höger här nere på gata 9 finns en man med en enorm kaffekvarn med en sliten läderrem som växel, och vi kan välja mellan de brasilianska bönorna i säcken eller de colombianska i baljan under bordet. Går man till vänster kan vi köpa samma lavazzakaffe som vi dricker hemma. Det är den enklaste sortens clash. För oss är det lyx. Man väljer och man mixar.
Vi köper friterad aubergine i plattbröd för tre kronor ena dagen och franska crépes eller sushi för hundralappen nästa. Allt är tillgängligt för hemleverans närsom. I ett land med så pass mycket fattigdom och så låga priser i kombination med västerländsk lön och föräldrapenning är vi relativt sett ekonomiskt oberoende. Det är förmodligen mesta storstaden jag varit i och kanske är det det vi gör; lever det lilla livet i det stora.
Vi åker passagerarfärjan över Nilen för att vi är nyfikna på vad som finns på andra sidan. Vi bråkar om att jag glömmer sätta på korkarna på vattenflaskorna (det säger lika mycket om mig som det säger om Erik). Om dagarna stannar jag ofta hemma och umgås med Eja för att hon i sig ger tillräckligt många nya intryck. Vi hänger upp tvätt, testar grönsakspuréer och pluggar arabiska på balkongen. Det räcker för en dag.