Malmö, torsdag (7 juni)
Det är lustigt att sådant som jag lagt min fritidsvardag, timmar, energi & engagemang på de senaste åren helt plötsligt är mitt jobb. Sitter och läser lagtext om familjeåterförening och sätter mig in i ett asylärende rörande en man från Afghanistan.
Jag ska mest arbeta med enskilda ärenden. Personer som behöver hjälp med sin asylansökan, påbörja efterforskning av personer som kommit bort i samband med flykt, anknytningsärenden och resebidrag i fall där familjen i hemlandet faktiskt har fått uppehållstillstånd här men inte har råd att ta sig hit.
Sedan handlar första dagen på jobb om att träffa arbetskamrater & installera mig. Jag älskar materialförråd; att bara plocka det man behöver av pennor, registerflikar och postitlappar. Jag kommer flytta runt mellan olika arbetsrum men har min kärna av laptop, pärmar och överstrykningspennor.
Röda Korset ligger vid Möllan (och här skulle man kunna ha en lång utläggning om hur mycket jag tycker om multikultimyller men det blir så förutsägbart och svajigt) och tvärsar man över Möllevångstorget och ner Bergsgatan, förbi Chokladfabriken och KB kommer man på fem tio minuter till en 220 kvm stor gammal lägenhet i ett plan som nog är det finaste kollektiv jag har varit i och där i rummet längst in till vänster bor jag.
Jag ska mest arbeta med enskilda ärenden. Personer som behöver hjälp med sin asylansökan, påbörja efterforskning av personer som kommit bort i samband med flykt, anknytningsärenden och resebidrag i fall där familjen i hemlandet faktiskt har fått uppehållstillstånd här men inte har råd att ta sig hit.
Sedan handlar första dagen på jobb om att träffa arbetskamrater & installera mig. Jag älskar materialförråd; att bara plocka det man behöver av pennor, registerflikar och postitlappar. Jag kommer flytta runt mellan olika arbetsrum men har min kärna av laptop, pärmar och överstrykningspennor.
Röda Korset ligger vid Möllan (och här skulle man kunna ha en lång utläggning om hur mycket jag tycker om multikultimyller men det blir så förutsägbart och svajigt) och tvärsar man över Möllevångstorget och ner Bergsgatan, förbi Chokladfabriken och KB kommer man på fem tio minuter till en 220 kvm stor gammal lägenhet i ett plan som nog är det finaste kollektiv jag har varit i och där i rummet längst in till vänster bor jag.
Kommentarer
Trackback