den nya röran

Naturligtvis borde man inte bli förvånad. Man tar med sig tunn bomullströja & en påse lakrits och Erik i handen och börjar gå. Det är halvljummet & vi går från mig ner till havet. Någonstans mellan kallbadhuset och Västra Hamnen kommer de första dropparna. Vi säger att det hör till och försöker tycka det är lite småtrevligt, men så börjar det gå igenom kläderna & bli kallt och vi tar skydd på en servering. En hof och en jos senare är det tvärgrått och ja, ösregnet är oundvikligt. Vi hittar en busskur och tar oss till Möllevångsgatan, småspringer den sista biten, kvällen har börjat bli sen och ändå luktar det nybakt när vi går förbi bageriet. In och köpa bröd, huvuddyka in i porten och sätta torra kläder på. Regn kan lätt förknippas med antingen gnäll eller mys, men överromantiserandet gäller ofta bieffekterna som förutom blötstripigt hår och nerkyld kropp kan innebära tjocka skivor bröd med ost & stora glas med mjölk med Erik i sängen. Egentligen är det inte själva den grejen utan bara det att ha honom här för att det då inte spelar någon roll vilken setting dagarna har.