När solen står som högst
Hittar åtminstone överallt nu när elen går. I kökshörnan står stearinljuset, bredvid gasplattan ligger tändaren. Och radion går på batteri så musik har man ändå. Sitter här hemma med den i knät, äter ananas & skriver i dunklet. (Bloggen är mycket just det, mina inskrivna blockanteckningar eller sitta-vid-datorn-och-tömma-huvudet-dokument. Det är därför jag ofta ligger några dagar efter i det som läggs in.)
Det är måndag och jag åker hem till helgen. Tror inte att jag någonsin upplevt en sådan dubbelhet - det skriker i mig att jag inte vill hem, kommit alldeles för mycket in i det här nu, samtidigt som jag knappt kan bärga mig. Lägenheten, Erik, alla människor jag tycker om, kunna prata med Ola när jag vill, lyxen att ha Linnea hos oss i tolv dagar, svensk vår.
Nästan lite för varmt här nu, men bara nästan. Värme och jag kommer rätt bra överens, betydligt bättre än jag och strumpor. Imorgon, 27 mars, säger de att solen ska passera ekvatorn (som är här precis på vägen mellan Kampala och Mbarara).
Det är måndag och jag åker hem till helgen. Tror inte att jag någonsin upplevt en sådan dubbelhet - det skriker i mig att jag inte vill hem, kommit alldeles för mycket in i det här nu, samtidigt som jag knappt kan bärga mig. Lägenheten, Erik, alla människor jag tycker om, kunna prata med Ola när jag vill, lyxen att ha Linnea hos oss i tolv dagar, svensk vår.
Nästan lite för varmt här nu, men bara nästan. Värme och jag kommer rätt bra överens, betydligt bättre än jag och strumpor. Imorgon, 27 mars, säger de att solen ska passera ekvatorn (som är här precis på vägen mellan Kampala och Mbarara).
Kommentarer
Trackback