Vardagarna går snabbt nu

Tisdagen gör jag en jättebra intervju med en Protection Officer på UNHCR och är på uppåtuppåthumör. Dessutom skönt när det finns människor på den nivån som säger saker som "jag ser flyktingarna som mina arbetsgivare" och faktiskt verkar mena det. Fick vänta ett tag då hon var fast i ett möte och satt och löste korsord med receptionisten.

Lunch på Bon Apetit, stamstället nära oss på Dewinton Rd., med matoke, posho, bönor och köttgryta. Mabel berättade historien om när hon lämnade sin man för en vän som var med och det är roligt att se hennes reaktion. Sara sa det i förrgår; man får leta länge för att hitta en sån som Mabel här.

På kvällen var systrarna och drack te och hade krismöte (en av systrarna som har problem, helt otroligt - tror inte att jag har träffat någon här som inte har det). Jag satt på innergården under tiden med männen som alltid är där och dricker öl, blev bjuden på getgrillspett av en av dem som alltid springer på kontoret. Vi åker hem och hälsar på Sara en stund och jag tittar till Kojo medan hon duschar. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback