Ibland, med vissa människor,
känner jag mig inte alls som ett ufo. En del av att jag tycker j-kla mycket om Kristian är att jag tycker om mig själv när jag är med honom. Helgpaus från uppsatsen med besök i Bälinge. Lyssnat, pratat & varit tysta, druckit ett par flaskor vin, lagat kött och bearnaisesås, nypotatis och sill, funderat över hur det känns med fotsulor jämfört med handflator mot träbrygga (jag) och upptining av dagg som kylt ner fötterna om morgonen med soltork efter årets första dopp (han). Känslan av att bara vara och funka med en annan människa går nästan inte att jämföra med något.
Kommentarer
Trackback