Min Monark

Borta på en cykelparkering lite närmre spårvagnen har min cykel stått övergiven hela vintern. Kedjan hade rostat sönder och dinglade ner mot marken, vajern till växeln hade blivit en trasselsudd i ena änden och i sadeln var det ett hack så att skumgummit putade ut. "Du ska inte köpa en ny?" Jag vet inte hur många gånger jag har fått den frågan, men det är inget f e l på min cykel, den måste bara tas om hand ibland. Jag fick den när jag fyllde 12 och det är snabb, bra och trogen. Dessutom är den stöldskyddsmärkt i och med att den är korallrosa.

Har saknat den sedan jag kom hem, att cykla i Göteborg är det överlägset bästa sättet att ta sig runt. Lämnade in den till min cykelhandlare för upprustning och smörjning och hämtade ut den igår. Som ny för 250 kronor. Han hade inga sadlar till försäljning i sin lilla verkstad men satte som pricken över i:et en bit silvertejp över hacket. Och jag trampade glatt in till stan och var alldeles lycklig över att slippa krångla med spårvagnstrafiken hem i natt från Guldheden utan blev skjutsad av Erik (sist skjutsade jag honom men då trampade han sönder växeln i sin ovana att sitta på pakethållaren så det gör vi inte om) hela vägen hem.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback