den nya röran

fick hon inte fram mycket vettigt. Det var undanglidande, det var små sångstycken istället för svar på personliga frågor och det var långdragen tvekan och väntan innan det kom ett undflyende men säker ärligt "jag vet inte". En sak sa hon i alla fall som var bra, det att hon tycker om poesi för att det är ett sätt att göra saker och ting lite vackrare. Jag känner igen mig i det där. Även om jag inte sysslar med poesi i den meningen utan samhällsjournalistik och vardagsanteckningar tycker jag om just det, att med ord försöka göra världen lite vackrare.