den nya röran

Anteckningarna här stämmer inte med verkligheten; på inget sätt. De ligger efter och plockar bara upp små fragment av saker jag ser, hör & tänker, de är bitvis bra på den konkreta gör-delen då jag använder utrymmet och formen här till en loggbok och möjlighet att teckna ner (och därmed minnas) min vardag. Men helheten finns ju ingen annanstans heller, allt är delar, utsnitt, fragment och därför får detta duga. När jag skriver om mig själv kan jag sällan känna att det inte nuddar vid gnäll eller skryt. Den alldeles för positiva/glättiga/se-hur-bra-jag-har-det- biten tampas med den alldeles för negativa och ständigt pågående funderingar om vilka bitar som överhuvudtaget plockas in här.

Dessutom är tiden fel. Sakta sakta allteftersom fylls den här (b)loggen med innehåll. Jag för in anteckningar som skrivs på andra ställen, lösa lappar i väskan, word-dokument, och är hela tiden minst ett halvt steg efter. Den ockrafärgade fondväggen målades förra helgen och det kommer att bli rörigt för framtidens släktforskare att få rätt på det här. Ibland vet jag inte ens varför jag skriver (skriver vet jag, men publicerar dessa delar av det jag skriver) men jag tycker om kanalen och formen. Rubrik, text, bild, närsom, vadsom och omfångsobundet passar bra.