Nina Björk:

"För ett tag sedan hörde jag en debatt på radion mellan en socialdemokrat och en kristdemokrat om huruvida homosexuella skulle få gifta sig och skaffa barn. Sossen vann. Sossen vann eftersom kristdemokraten var tvungen att tala det enda gångbara politiska språket i Sverige: det sekulära. Kanske tyckte han att det var fel att låta homosexuella gifta sig och skaffa barn eftersom han var kristen. Men det kunde han inte säga. I så fall hade han ju varit tvungen att åkalla en högre makt. Varit tvungen att säga: detta är inte min privata åsikt - den härrör från Gud. Det vill säga han skulle varit tvungen att argumentera som någonting annat än en suverän individ som själv bestämmer vad som är rätt och fel.

Det står i kristdemokraternas principprogram att partiet vilar på en kristen grund. Men vi hör dem aldrig prata om Kristus. Det är inte konstigt: politik och religion bör inte blandas samman i ett modernt sekulariserat samhälle. Gud kan alltså inte åberopas som auktoritet i världsliga frågor. Själv tänker jag tack och lov om detta, men det måste vara svårt för en kristen kristdemokrat. Han eller hon får ett hålrum mitt i sitt tal; någon kanske talar till kristdemokraten, men vad denna någon säger kan kristdemokraterna inte uttala i en politisk debatt.

För vi har ju avfärdat de där abstrakta begreppen, till exempel Gud eller Nationen, som kräver någonting av oss. Vi har lärt oss att de inte är subjekt med egen vilja. Ingenting är emot Guds vilja för han har ingen vilja, åtminstone inte i politiska frågor. Nationen agerar aldrig som en nation - det är bara enskilda individer, invånare i landet Sverige, som agerar.

Fast, tänker jag nu, det här stämmer inte. I två fall stämmer det inte. Det ena fallet är Marknaden - den talar vi fortfarande om som vore den ett handlande subjekt (som i nyhetssändningarnas tal om att "marknaden reagerade på börsnedgången genom att..."). Marknaden, och framför allt Tillväxten, kan fortfarande kräva saker av oss. Under dess vilja måste vi fortfarande underordna oss. Och Marknaden är fortfarande, lär vi oss, någonting som det inte står i människans makt att förstå. DN:s ledarsida citerade för en tid sedan en australisk professor vid namn Peter Saunders som sagt att "ingen planerade det globala kapitalistiska systemet, ingen styr det och ingen förstår riktigt hur det fungerar. Detta förolämpar särskilt de intellektuella, för kapitalismen gör dem överflödiga".

Ett visst ekonomiskt system gör alltså den tänkande människan överflödig. Kapitalismens vägar förstår vi bättre ovan där. Eller snarare: aldrig. Så fråga inte, analysera inte,
hands off!

Det andra fallet där ett icke-mänskligt begrepp fortfarande kan kräva något av oss är naturen, eller snarare miljön. Vi säger visserligen inte ofta att "miljön kräver..." eller "miljön reagerade på tillväxten genom att...", men detta är ändå andemeningen när olika forskare berättar att vi måste minska utsläppen av koldioxid och användandet av fossila bränslen om inte jorden ska bli varmare.

Och i det fallet är det ju faktiskt sant. Inte sant i meningen att miljön egentligen har några som helst åsikter om vad vi människorgör, eller några dolda avsikter med vårt liv här på jorden. Men sant i meningen att om vi vill att mänskligt liv ska kunna fortsätta att existera måste vi underordna oss naturen, även om det bara är vi människor som vill att jorden ska överleva - inte jorden själv.

Att vi har lärt oss att Gud eller Nationen inte kan kräva någonting av oss är bra. Att vi fortfarande tror att Marknaden kan göra det är dåligt. Men att vi inte inser att naturens liv är en förutsättning för den enskilda människans liv kan faktiskt vara ödesdigert. Människan lever bara om naturen lever - men hon skulle kunna leva utan både gud, nation och marknad, och har gjort det i årtusenden. Det är en avgörande skillnad. Det är den verkliga gränsen för människans suveränitet."

__________________________________
Söndagskrönikan, DN, 2008-03-30

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback