den nya röran

Det luktar så hiskeligt gott. Man går under träden och det är som att det ramlar ner dofter. Varje vår denna oerhörda fascination. I övrigt har jag tappat mycket av motivationen. Det finns lite olika variabler och många gånger handlar det om att hitta en balans som funkar, eller slagsida åt ett håll som för stunden känns attraktivt - som den som går mellan lugn och intensitet. Sedan finns det andra som ligger långt ifrån likvärdiga motpoler, i avvägning mellan att vara tom och uppfylld väljer jag alltid det senare alternativet. Det är inte ens ett val. Just nu känner jag mig mest tom och jag har svårt att sätta fingret på vad det är, även om alla runt omkring mig hela tiden upprepar att det är normalt. Välkommen till projektvärlden.

Fas 1 är avslutad. Festivalen är över för den här gången. Anställningsdiskussionerna är klara, jag får vara kvar ytterligare ett år och i alla sammantagna och enskilda funderingar är det det jag vill. Att inte veta har tagit väldigt mycket energi; jag har blivit en sådan som gillar framförhållning. Att fokusera på 2009 och tema civilisationer är inte möjligt, utvärderingar hanterar dåtid och det är just nu svårt att veta vad mitt jobb består av. Det ger sig, fas 2 och nästa festival ser ordentligt kul ut. Nu är det mittemellanläge och jag ska som sagt bara bli bättre på det där med kopplingar och mellanrum.

Gick av jobbet sista formella anställningsdagen i fredags och tog långlunch med L på Petit Café. Det var ett litet men tydligt steg ut ur bubblan av icke-socialiserande och inåtreflektion. Sommaren har kommit, jag gillar solvärmen & skuggorna under träden och tycker det är helt ok att jag inte får det där euforiska.

Fotot från arbetsplatsen under årets vetfest, taget av Sofia.