den nya röran

Som en liten retande, nästan småironisk, lockelse efter senaste tidens funderingar hit och dit kommer det ett mail med förslag och uppmaning om att jag ska söka vad som jag redan utsett till världens mitt-i-prick-jobb. Men det skulle innebära att jag flyttar från Göteborg. Helt plötsligt har jag fått ett koncentrat av hela mitt parallella livsspår att ta ställning till. Att söka känns helt plötsligt dunderavgörande i ett långt sammanhållande perspektiv och jag orkar inte riktigt med det just nu. Samtidigt som det finns tydliga tankar som det går fler tåg och man måste inte springa på alla bollar känns det så dumt att hoppa över möjligheter. Och så blir jag arg på mig själv och detta ständiga tänk kretsande kring optimering. Självklart kommer det alltid att finnas saker som pockar på uppmärksamhet och erbjuder något som på flera plan är något lite bättre, men det är ju det där att jag inte är redo att välja bort. Och just stora val leder ofta till stora konsekvenser. Finns inget i min vardag just nu jag vill plocka bort, det är så j-vla fint och bra så jag vet inte, och jag har just fått fortsättning och allt det där. Även om det andra låter så in i helvete perfekt så får jag svindel bara vid tanken.