den nya röran

Vissa människor man stöter på i livet ger avtryck. När vi en av de första dagarna i Venezuela tog bussen genom fågelskogen ner mot Cata och havet hoppade det på en man med färgfläckar på händer och kläder. En kvinna han kände tyckte att han skulle prata med oss, eftersom han kunde lite engelska och vår spanska uppenbarligen var sådär. De slutade med att vi flyttade in i huset han arbetade med att måla om. Han drog fram en madrass ur en skrubb och la i ett tomt rum, själv bodde han i ett tält i trädgården där han lagade mat i ett separat kök och hade planterat en aloe vera i jorden. Vi blev kvar där ett tag, badade i husets pool efter dagar på stranden medan han målade inomhusväggarna pastellfärgade. Han lagade arepas och bjöd på öl om kvällarna.

När vi efter lite andra turer kom till Maracay flyttade vi hem till honom och hans kompis och där fastnade vi i något slags vardagsliknande tillvaro i en taklägenhet byggd till hälften inne och andra hälften ute. Tre månader efter avfärd skulle vi möta upp E i Peru, efter en och en halv hade vi inte kommit längre än två timmar från flygplatsen.

Fascinerades redan från början av att någon kan vara en så genomgående bra människa; han skulle ställa upp för vem som helst utan att fundera över saken. Fascinerades av kombinationen av hippiementalitet och arbetsdisciplin. Troligtvis hade han damp men med en energi som grep tag i en, skulle säga att han är en av de finaste personer jag någonsin har träffat. Något år senare kom han till Spanien där han arbetade illegalt och surnade till över hur Europa behandlade sin arbetskraft. Under min och T:s tågluff flyttade han från Madrid till Alicante och vi åkte dit, träffade honom först på en strand i Benidorm dit han tagit med sig några vänner och en flaska whiskey när han hörde att jag var i krokarna.

Efter ett tag tröttnade han på att vara colombian i exil och flyttade tillbaka till Venezuela. Vi hade en del kontakt men han var en man som hellre arbetade med händerna än satt framför internet och det blev glesare mellan tillfällena. Så som det blir.

Så skickar jag ett mail nu, tänker kolla om adressen fortfarande är igång.
Det är hans syster som svarar. Tydligen gick han bort i somras i en bilolycka. Mailet är på spanska och jag läser om och om igen i hopp om att jag förstått fel. Det har jag inte.