Och veckorna går

Det händer mycket nu, fast långsamt långsamt. Allt och inget. Stort och smått. Av saker värda att nämna är det centrala att bli väckt på morgonen av en puss i pannan från L. Och så finns det konserter man knappt kan formulera sig om och kollegor man inte får nog av. På balkongen börjar blomkrukorna vittra sönder och hoppet om våren komma åter, för att sedan alldeles utan protester täckas av ett lager snö. Det är ljust om nätterna igen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback