Mitt fjärde hem
I Landskrona finns det ett hus med en skylt där det står Casa de la vanvett. Och så finns där landets äldsta koloniområde, mellan citadellvallarna och det är så fint och oregelbundet och inspirerande så det inte är klokt. Dessutom finns där två av de bästa männen jag känner.
Vi har varit där en del nu på sistone, lite av en varannanveckaprincip. Camilla och Miguel är kvar när vi kommer, och det blir vin och pizza nere vid halvmånen med dem, Krille och Madde. Sedan har jag en mittemellandag när det blir en kaffe här, en runda på stan där, en promenad och dejt med Tilde och Thia där och sen bjuder jag in mig själv till Anna, Per och Isak och deras gäster i nya huset. Som om jag till och med bodde i stan. Överallt är det barn. Helt plötsligt är de omkring en och det är en massa personer som för två år sedan inte fanns alls. Sara och Jocke kommer ner från Stockholm med sin Hugo (nästan sprillans ny) och vi kör Borstahusenhäng i ett par dygn, åker in till Hbg och kollar Dunkers kulturhus (fin fotoutställning om indiska män som aldrig tidigare sett havet) och hittar kokosglass. Plus Ola 24! Plus Torekov. Extra allt.
