Vi tar vändor bort till kolonin,
Eja sover medan jag lägger sten och planterar pärlhyacinter och oidentifierade lökar som krupit upp ur jorden, klipper grenar från trädet som nu ligger i drösar på marken, går i gångarna och tittar på alla trädgårdar som ser mer eller mindre övergivna ut – det är trots allt något sorgligt med den här årstiden, även om det är vackert är det som om någonting tar slut. Vi går hem till Linnea sen och äter våfflor.
Två dagar senare får vi spontanbesök av Birger (medan Lena flyger kors och tvärs över den afrikanska kontinenten). Vi tar med oss en termos och sedan sitter vi daglediga bland de nerfallna äpplena och dricker kaffe tills det blir för kallt. Sedan blir det en promenad förbi Härlanda tjärn och timslånga samtal innan mörkret, kvällsmänniskorna (Erik, Anton, Kimia) och de laotiska matlådorna kommer.