den nya röran

Om man är en person som gillar att göra allting på golvet är det fantastiskt att ha barn som förevändning. Just nu äter, skriver, läser och lever jag i Ejahöjd även när hon sover.

Identiteten som mamma sätter sig allt mer. Kanske för att det inte finns så många andra identiteter här för mig att falla tillbaka på. Här är det så mycket enklare för mig att bara vara, och att vara hemma med henne är då både det jag gör och det jag är. Alla andra jag träffar om dagarna är främlingar vilket gör relationen till henne central, och i alla andras ögon är jag definitivt mamma och det blir lätt att ta det omgivande samhällets perspektiv.

Att det har varit enklare att se sig som förälder än just mamma kan ju bero på att det finns så sjukt mycket fäst till mammarollen som kan vara svårt att identifiera sig med och som jag inte har någon som helst lust med heller. Förälder är också något som man är ihop med annan förälder. Det är en tokviktig aspekt. Man är två. Nästa barn skulle jag gärna prova på att vara pappa, det verkar schysst, men tills vidare fortsätter jag på den inslagna vägen. Och att vara Ejas mamma, det är ju fint som snus det.