den nya röran

Kanske att man skulle kunna inbilla sig att ens vardag alltid ser ut så -
att man sitter och lunchar med Håkan Hellström näst intill, man pratar drömmar och visioner och inkluderar sådana som faktiskt håller på att bli av,
man har överhuvudtaget bra samtal och håller sig saklig i mer dramatiska diskussioner. Solen skiner och man stannar till på Kafé Zenit precis innan stängning och köper med sig dadelbollar hem.
Det vore bra så. Det var så en tisdag i februari och det är bra så men det fångar in absolut ingenting alls av det där andra. Av ilska och besvikelse, frustrationer och kräksjuka.
Det är rörigt nu, på många sätt. Många gamla men många nya; detta ständiga uppdaterande av röran. Och ok, den är i sig inte bara bedrövelse men det kan bli för mycket när det läggs ihop (och läggs ihop det gör det). Det blir lätt så just nu, för mycket.

Det skulle ha varit den där roliga veckan med brasiliansk soul och filmfestival och vänner och Lagerhuset och fest i kollektivet och besök från Genéve. Bästa sortens besök blev det; någon man kan sova ihop med och ändå få ut massa av,
men i övrigt jag och Eja med pingpongmagsjuka. Det borde inte ta så hårt. Jag borde inte vara så känslig, skulle inte ha målat upp de där bilderna av kunde varit.

I övrigt banankartonger.