April
Vänner. Matlaget igång. Enkelheten av socialt liv i Majorna.
Surt godis.
Längtan efter fler kvällar med sådant som Puta Madre och konserter. Efter mer familj, mer lugn. Det finns alldeles för mycket av sådant jag inte kan få nog av. Undrar ibland över vettigheten i att arbeta heltid, vill annat, vill mer, vill mindre.
Så de där dagarna när allting bara är som om man själv skurit ut verkligheten exakt som man vill ha den. Också delvis sant.
Enskildheten, Bälinge, sol genom sovrumsfönstren. Att vakna med Erik och Eja i skogen till födelsedag och försök till frukost på sängen. Ett långt bästa sortens ingenting med de närmsta. Med K och M som också hör hemma där, med pannkakor och fruktsallad, med sjön, skogsvägen och altanen.
Och ja, barfota.
Och april var lite så; till det som är vackert.
Avslutades med kolonipremiär på valborgsmässoafton och vi eldade ris i sjömannens trädgård och klev in i den där andra världen. Tusen projekt utan tydliga måsten. Vidar kan plötsligt sitta själv där han sitter på en filt i trädgården (påpekar Maja fint för föräldrarna). Det blir en sen kväll och vi sover trots allt över.