Vid Victoriasjön
Vakna utsövd klockan sju på morgonen, gå på toa och sedan ner till sjökanten bara för att det är fint, bli stucken av en mygga. Kravla sig tillbaka till sängen, ligga vaken ett par timmar, öppna fönsterluckorna och se när vinden friskar på och ruskar om träden. Gå upp och äta fruktsallad i jeans och ulltröja, frysa men fortfarande tycka att det är ok att vara barfota (värt det). Prata med en man och titta på fåglar i hans kikare. Se vädret slå om på fem minuter, sätta på sig linne, kjol och faktor 15 och tycka det är lite för varmt även i skuggan. Läsa ett kapitel i en bok om internationella organisationer, ta en promenad upp till Kalangala – orten på ön – och bakom ett draperi hitta ett matställe, äta bönor, fisk, cassava och matoke (matbananer kokade i bananbladspaket – Ugandas huvudföda) i portioner för arbetare, gå tillbaka till där vi bor och dricka kaffe. Gå en ny promenad längs stranden, förbi en liten by, vidare och sedan in i regnskogen, bli biten av myror i fötterna då man föredrar att gå i flipflops, tycka om ljudet av alla fåglar men inte ha tålamod att titta på dem en och en. Promenera tillbaka, förbi ett litet stånd i byn som säljer grillad fisk & ananas, köpa en stor ananas, bli vänligt hälsad på av alla man möter, få sällskap av en hund, tillbaka vid vår lilla bukt äta så mycket ananas man orkar och ge bort resten, se det mörkna, sätta oss på en bänk där igen vid sjökanten och bara titta på när det gör det, lyssna på Tocinho och Moneybrother i ipoden, ligga i Eriks knä, när det blir helt mörkt inse att klockan är åtta och kvällsmaten serverad, äta några portioner mat till, prata med en man som är rädd för precis allting, råka berätta för honom att det finns flodhästar & bilharzia på ön, komma till ro, borsta tänderna under en tapp på gården och somna till ljudet av hönskackel lite fräknigare än vad man vaknade.
Kommentarer
Trackback