den nya röran

Det är dags att prata klass igen. Min är så mittemellan, så medel och ofta så svår att ta på att man direkt skrattar högt när någon träffar rätt. The unique taste of millions. ”En sak som utmärker dem mest är nog ekologisk mat. De är ute efter bekräftelsen på att allt de gör är rätt. Det finns definitivt ett visst mått av självhat där, de måste liksom gottgöra allt ont vita människor har gjort historiskt, men samtidigt ser de ner på människor som inte gör lika rätt som de själva.” Det säger Christian Lander som ligger bakom bloggen/boken Stuff white people like i dagens DN. Det handlar om personer som lutar åt vänster, bryr sig om miljö, kultur och omvärlden. Om sådana som tycker sig tillhöra en särskild minoritet men glömmer att det finns massvis av människor med den ”alternativa smaken”; gillar indie, böcker och att göra saker utomhus.

Just som vi sitter där ute om kvällen i kolonin och pratar, någonstans mellan den andra och tredje flaskan vin, säger Christo att det nog är det mest medelklassiga samtal han varit med i. Det handlar om hur tråkigt det är att handla på Willys. Elin drömmer om en tillräckligt bra inkomst för att utan problem kunna köpa ekologiska tranbär att ha på gröten och vi går igång på saker som whiskeymarmelad och 1930-talstapeter. Det är innan artikeln och redan för att par år sedan pratade just vi om det den orimliga originaliteten med att lyssna på Velvet Underground och köpa dansk design. Just denna medvetenhet gör dessutom att det hela får specialspinn. Att känna till dessa allmängiltiga särdrag -  den gemensamma förkärleken till sushi och vintage - och läsa DN-artiklar om dem gör bara det hela extra stereotypt. Agera din socialgrupp! som de säger ibland till en annan kompis och det verkar inte finnas mycket alternativ.

__________________________________________
DN 2008-08-03, Agnes af Geijerstam, "Den vita viljan att vara unik"
Illustration: Iriselsa